Skorstenar

Före medeltiden bodde människorna i Sverige i enplanshus med ett hål i taket, ett så kallat ljur, där röken sökte sig ut. Med skorstenspipan följde en bättre inomhusmiljö och en revolution i husbyggandet: plötsligt kunde man bygga flera våningar på varandra.

Det finns tre huvudtyper av skorstenar: murade, stål- el. plåt- och modul-skorstenar. Skorstenen ska anpassas till eldstaden. För att få en lämplig skorsten bör man känna till höjd och kanalareal samt vilken rökgastemperatur eldstaden avger. En rökkanal för vedeldning bör ha större area än en för oljeeldning därför att ved har ett visst vatteninnehåll som vid upphettning omvandlas till ånga, ibland i stora volymer. Rökgången måste vara tät så att giftiga gaser inte kan tränga in i byggnaden.

Skorstenens huvudsakliga uppgift är att transportera bort rökgaser så att sanitära olägenheter undviks. Den skall också skapa drag åt eldstaden. Skorstenen ska vara utformad så att överhettning inte kan ske på närliggande byggnadsmaterial etc. Om du är osäker på något som rör din skorsten, kontakta oss.

Skorstenens höjd bör vid nyinstallation vara 1 m. över husets högsta punkt (vanligtvis nocken). Är skorstenshöjden över 120 cm skall det finnas en stege för skorstensfejaren. Stege eller plattform krävs också om det är svårt att stå säkert på skorstenen.

Undertryck

Skorstenens funktion bygger på att det uppstår ett undertryck (drag) i rökkanalen när den används. När varm rök stiger uppåt fyller ny luft på underifrån, vilket är nödvändigt för att eld ska kunna brinna. Skorstenens utformning har stor inverkan på hur undertrycket kan utnyttjas. Alla vinklar och horisontella kanaler bör undvikas. Förutom att de ger ett stort strömningsmotstånd samlar de också sot och tjära.

Vid mätning av arean måste man ta hänsyn till om rökkanalen är kvadratisk, rektangulär eller rund. Hörn och kanter hindrar, bildar virvlar och samlar smuts. En välisolerad rund skorsten anses vara bäst.

Temperatur

De flesta skorstenar är dimensionerade för en rökgastemperatur på 350 °C. Rökkanalen ska vara av obrännbart material och så väl isolerad att temperaturen på brännbar byggnadsdel aldrig överstiger 80 °C. Manteltemperaturen får vara högst 100 °C, men detta kan vara olämpligt om spisen eller kaminen står t.ex. i ett vardagsrum. Lätt åtkomliga delar ska förses med skydd så att de inte kan orsaka brännskador. Diskutera med skorstensfejaren vid installation.

De vanligaste problemen med skorstenar är otäthet, kondensutfällningar (frätskador), sotbeläggningar, soteld, antändning av närliggande byggnadsdelar och luftföroreningar. Samtliga får du hjälp med om du ringer oss.

Otäthet är en speciellt viktig fråga. Otäta skorstenar kan läcka koloxid eller andra giftiga gaser till boningsrum och andra lokaler. Det är oftast kring bjälklagsgenomgångarna läckor finns, liksom på ställen där rökkanalen ändrar riktning. Otäthet kan förekomma även i nya skorstenar, men uppstår oftast på grund av frätning, kondens eller soteld. Efter en soteld bör skorstenen provtryckas av oss.

Sanitär olägenhet kan bli följden av utsläpp av sot och aska. Även vedeldning kan ge upphov till obehag i form av tjärdroppar och besvärande rökgaser, särskilt i tätbebyggda områden, där denna uppvärmningsform därför bör undvikas.

Vid soteld ska du stänga befintliga luckor och försöka strypa all lufttillförsel till eldstaden. Ring 112 och begär brandkår. Försök att hålla uppsikt över skorstenens hela längd. Invänta brandkåren.